Bli av med dina skulder på ett enkelt sätt

Om man har många olika skulder att betala av på och vill bli skuldfri snabbare än vad avbetalningsplanerna stipulerar finns det flera olika metoder att använda sig av, särskilt om det rör sig om en surdeg av dyra småkrediter som känns jobbig att ta tag i. En metod som jag kan rekommendera är snöbollsmetoden, och den kommer i två olika varianter: rangordning efter storlek och rangordning efter effektiv ränta. Tanken med båda är att betala av sina skulder snabbare än vad avbetalningsplanerna stipulerar, och på så sätt spara pengar eftersom man slipper dras med räntekostnader och andra avgifter.

Det kräver förstås en del självdisciplin att avstå från konsumtion till förmån för att betala av på skulder, men i längden tjänar man pengar på det och kan få möjlighet att göra sådan man annars inte skulle haft råd med.

Snöbollsmetoden – rangordning efter storlek

Gör en lista över alla skulder du har. Rangordna dem sedan efter storlek, och börja göra extra avbetalningarna på den allra minsta skulden först. För övriga skulder följer du avbetalningsplanerna precis som vanligt och gör inte några extra avbetalningar.

Exempel

Nina har totalt 12 stycken skulder. Det rör sig bland annat om snabblån, medlemslån, förfallna räkningar, avbetalningsköp och CSN-lån. När hon rangordnat dem efter storlek ser det ut såhär:

Storlek
1 500 kronor
2 649 kronor
3 720 kronor
4 750 kronor
5 800 kronor
6 1250 kronor
7 1695 kronor
8 5400 kronor
9 7700 kronor
10 10 000 kronor
11 13 000 kronor
12 122 000 kronor

Istället för att bara följa avbetalningsplanerna ska Nina nu börja med att försöka betala av den minsta skulden så snabbt som möjligt, så att den försvinner helt. Så snart skulden på 500 kronor är borta ska hon gå vidare och attackera skuld #2 i listan och försöka betala av den så snabbt som möjligt. Sedan går hon vidare till skuld #3 och så vidare.

Vad jag gillar med den här metoden är att det rent psykologiskt är en så härlig känslan att få bort skulder från listan. Istället för att man har 12 skulder som sakta minskar i storlek går man från att ha 12 skulder till att ha 11 skulder till att ha 10 skulder, och så vidare. Antalet inbetalningar att göra varje månad sjunker och skuldhögen börjar kännas mycket mer hanterlig. Efter ett tag blir det enklare att avstå från konsumtion för att istället betala av ytterligare en skuld, eftersom man får en sådan mental kick av att känna att skulderna försvinner.

Varför kallas det snöbollsmetoden?

När Nina betalar av skulden på 500 kronor snabbare än vad betalningsplanen anger slutar hon ha räntekostnader och avgifter för den skulden. Nästa månad finns det därför extra pengar i budgeten som hon kan lägga på att betala av skuld #2 istället. Även om hon inte lyckas betala av hela skuld #2 den månaden så lyckas hon i alla fall betala ned den, vilket innebär att den skuldstorlek som räntan beräknas på minskar. Nästa månad blir det ytterligare pengar över i budgeten som hon kan lägga på att betala av skuld #2. När både skuld #1 och skuld #2 är borta kan alla de pengar som annars skulle ha gått till ränta och avgifter för dessa två skulder gå till att betala ned skuld #3, och så vidare. Man börjar i liten skala med att lyckas betala av skulden på 500 kronor, och sedan växer snöbollen sakta med säkert i takt med att fler och fler skulder försvinner.

Det handlar helt enkelt om att skapa utrymme i budgeten för att betala av skulder istället för att lägga pengarna på räntor och avgifter.

Snöbollsmetoden – rangordning efter effektiv ränta

Gör en lista över alla skulder du har. Rangordna dem sedan efter effektiv ränta, det vill säga nominell ränta + övriga avgifter såsom aviavgift. Högst upp i listan sätter du den skuld som har högst effektiv ränta, näst högst upp är den med näst högst effektiv ränta, och så vidare.

Du inriktar dig sedan på att så snabbt som möjligt betala av den översta skulden, så att du får bort den skuld som har högst effektiv ränta. När den är borta går du vidare till skuld #2, och så vidare.

Under tiden följder du avbetalningsplanerna precis som vanligt för de övriga skulderna och gör inte några extra avbetalningar på dem.

Exempel

Nina har totalt 12 stycken skulder. Det rör sig bland annat om SMS-lån, förfallna räkningar, avbetalningsköp och CSN-lån. När hon rangordnat dem efter effektiv ränta ser det ut så här:

Storlek Effektiv årsränta
1 1695 kronor 66%
2 5400 kronor 18%
3 750 kronor 16%
4 1250 kronor 15%
5 649 kronor 12%
6 13 000 kronor 11%
7 7700 kronor 10%
8 500 kronor 9%
9 800 kronor 8%
10 720 kronor 7%
11 10 000 kronor 5%
12 122 000 kronor 2%

Fördelen med den här metoden är att man blir av med högränteskulderna först. En skuld på 1695 kronor med den hiskeliga effektiva räntan 66% kostar mer varje månad än en skuld på 10 000 kronor med 5% effektiv ränta.

Höga räntor är en vanlig orsak till att skuldberg byggs upp och låntagaren tappar kontrollen över situationen. Att prioritera att få bort högränteskulderna först har därför starka fördelar.

För varje hundralapp som man lyckades få bort från en högränteskuld försvinner en substantiell bit räntekostnad, pengar som man nästa månad kan lägga på att betala ned högränteskulden ytterligare. Man kan därför få snöbollen att rulla på i snabb takt bara man kommer igång.

Nackdelen med den här metoden är att om högränteskulderna också är förhållandevis stora skulder så kommer det ta tid innan man lyckats får bort skuld #1, skuld #2, osv. Man får inte samma psykologiska kick av att se antalet skulder minska i snabb takt som när man startar med de allra minsta skulderna. Samtidigt kan det rent psykologiskt vara väldigt skönt att känna att man gör något åt de riktigt hemska högränteskulderna, och man märker ju varje månad att det blir pengar över i budgeten eftersom räntekostnaden minskar även om man inte lyckats slutbetala högränteskulden. Rent matematisk är det ett smart val.

Ibland kallas den här metoden lavinmetoden eftersom det kan finnas så mycket pengar att spara på att få bort de värsta högränteskulderna, och att bli av med dem kan i princip utlösa en ”lavin” som gör att man i snabb takt kan beta av de skulder som befinner sig längre ned i listan.

Disciplin

Oavsett vilken snöbollsmetod man väljer gäller det att vara disciplinerad. Båda syftar till att skapa utrymme i månadsbudgeten genom att betala av skulder snabbare än vad avbetalningsplanerna anger. När man börjar märka att det blir pengar över i budgeten är det viktigt att man fortsätter med snöbollsmetod istället för att falla för frestelsen att börja konsumera upp pengarna.

En lösning kan vara att redan i förväg sätta upp delmål. Man kan till exempel bestämma sig för att när femte skulden i listan är slutbetald ska man fira genom att ha en månad där man inte gör någon extra inbetalning utan använder pengarna till något annat. Månaden därpå går man tillbaka till snöbollmetoden igen. Att redan i förväg sätta upp delmål av den här typen kan fungera som en ”pysventil” som minskar risken för explosion. När man fyra månader in i snöbollsmetod börjar känna sig lockad att unna sig något istället för att göra en extra avbetalning vet man att delmålet med att lyckas betala av skuld #5 hägrar där inom en icke allt för fjärran framtid, och då är det enklare att bita ihop och fortsätta. När man väl har nått delmålet kan man unna sig helt utan skuldkänslor, och risken är mindre för att man ska ge upp snöbollsmetoden helt och hållet.

Man kan jämföra det med att gå ned i vikt. För vissa personer fungerar den långsikta planen allra bäst om de redan från början planerar in vissa ”unnardagar” då de vilar och äter vad de vill, för att sedan återgå till disciplinerad kost och träning dagen därpå. Då minskar man risken för att man spontant ska trycka i sig en hel chokladask en kväll och sedan känna sig så misslyckad att det tar flera veckor innan man kommer igång med kost- och träningsplanen igen.