Efterlevandeskydd – Vad händer om jag dör?

pensionsplan

Efterlevandeskydd är en sån där sak vi helst inte vill tänka på. Att föreställa oss en situation där en närstående avlider är aldrig trevligt, och det kan kännas futtigt att över huvud taget tänka på vilka ekonomiska följder det skulle innebära att förlora någon som står oss nära.

Sanningen är dock att när man befinner sig i chock, kris och djup sorg så kan det betyda extremt mycket att i alla fall inte behöva oroa sig för ekonomin. Att inte behöva paniksälja en bostad man inte råd att bo kvar i, att inte hastigt behöva göra sig av med sommarstugan och alla dess minnen, att inte behöva flytta med barnen till ett nytt bostadsområdet och tvinga dem att välja mellan att byta skola mitt i terminen eller resa långt varje dag….

Det finns flera saker man kan göra för att i förväg förbättra sitt skydd i händelse av dödsfall. Exakt vilka åtgärder som är möjliga eller lämpliga varierar förstås från person till person och från hushåll till hushåll, och även över tid så att den lösning som passade dig för 10 år sedan kanske inte alls är ideal idag.

Två saker som är bra att titta på är hur det ser ut med efterlevandeskyddet i tjänstepensionsavtal och privata pensionsförsäkringar – om man har sådana.

Efterlevandepension

Vad gäller den allmänna pension som betalas ut av staten så finns det något som kallas efterlevandepension (familjepension). Om en person avlider innan pensionsåldern kan efterlevandepension – om vissa förutsättningar är uppfyllda – betalas ut till make, maka, registrerad partner eller sambo, samt till barn under 20 års ålder. Mer information om efterlevandepension hittar du hos Satens Pensionsverk.

Efterlevandepensionen brukar inte ge särskilt stora månatliga utbetalningar, så det kan vara bra att komplettera med annat skydd, till exempel genom efterlevandeskydd i tjänstepensionsavtal, genom efterlevandeskydd i privat pensionsförsäkring, eller genom en livförsäkring eller någon av de blandprodukter som innehåller livförsäkring.

Tjänstepensionsavtal

Om du är anställd på ett företag som har kollektivavtal är det mycket troligt att din arbetsgivare gör inbetalningar till en tjänstegrupplivförsäkring (TGL), och givetvis kan även företag utan kollektivavtal göra inbetalningar till tjänstepension för sina anställda.

tjanstepensionI tjänstepensionsavtal brukar det finnas regler om vad som ska ske om förmånstagaren avlider före 55 års ålder. Jag tog en titt i ett tjänstepensionsavtal där jag är förmånstagare och det visade sig att ett skattefritt engångsbelopp på sex prisbasbelopp betalar ut om jag avlider före 55 års ålder. Efter att jag fyllt 55 år trappas ersättningen ned, så om jag till exempel avlider vid 58 års ålder blir utbetalningen lägre.

Det är viktigt att kolla upp vad som gäller och om man behöver göra något särskilt för att pengarna ska gå till den man vill att de ska gå till. Hur ser till exempel reglerna ut för din sambo – har han eller hon rätt till utbetalningen fast ni inte är gifta? Eller borde du aktivt ange din sambo som mottagare?

Många tjänstepensionsavtal låter dig också teckna ett frivilligt extra efterlevandeskydd för den del som du får placera själv. Det kan till exempel röra sig om familjeskydd eller återbetalningsskydd.

Övriga försäkringar

Utbudet av övriga försäkringar är enormt.

Kanske är du försäkrad via ditt jobb, ditt fackförbund, dina skola eller din hobbyförening utan att du ens vet om det?

Kanske borde du teckna en egen försäkring för att förbättra efterlevandeskyddet för dina närmaste?

Vad är bäst, en pensionsförsäkring med efterlevandeskydd eller en vanlig livförsäkring eller någon helt annan försäkringsprodukt?

En bra källa till klar och tydlig information är Konsumenternas Försäkringsbyrå. Detta är en stiftelse vars styrelse består av ledamöter från Konsumentverket, Finansinspektionen och Svensk Försäkring.