Legg til Google Reader Din Privatekonomi som RSS-feed.

Artiklar med tag ‘ giftorättsgods ’

Maka eller sambo? Hur påverkas er ekonomi.

6. November 2008 | Inga kommentarer »

Många undrar hur deras ekonomi kommer påverkas om man gifter sig. Vad kommer skilja sig från hur det är när man är sambo.

Vad kommer hända om man flyttar isär? Vad händer med gemensamma barn då? Hur ärver man varandra? Finns det fördelar? Finns det några nackdelar?

Det finns många svåra frågor inom detta ämnet.

Vi på Din Privatekonomi har tagit reda på detta och försöker ge svar på många av dina frågor.

Vad säger lagen?

Att vara sambo liknar äktenskapet men lagen ger inte sambor samma rättsliga skydd som äkta makar. Sambolagen behandlar bara gemensam bostad och bohag. Klicka här för att läsa hela sambolagen.

Här är de största skillnaderna.
Sambor:

  • Ärver inte varandra.
  • Är inte underhållsskyldiga gentemot varandra.
  • Är inte självklart förmånstagare till varandras livförsäkringar.
  • Har rätt att begära bodelning enbart av gemensam bostad och bohag.

Det första vi kan börja med är att besvara följande fråga:

När är man sambo?

Sambo kan definieras olika i olika regelsystem. I familjerätten är man sambo när man stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande, har gemensamt hushåll och inte är gift med någon annan.

Giftorätt

En skillnad mellan att vara sambo och gift är giftorätten. I samband med skilsmässa och dödsfall har en make rätt till sin giftorättslott i boet, under förutsättning att det finns giftorättsgods. Giftorätten är en rätt till hälften av makarnas behållna förmögenhet sedan eventuella skulder dragits av.
Sambor har endast en bodelningsrätt beträffande gemensam bohag. All annan egendom behåller var och en vid ett dödsfall, såvida det inte finns testamente till efterlevande sambos förmån.
Under ett pågående äktenskap kan makarna, om de helt är överens, fördela sina tillgångar i en bodelning. En sådan fördelning kan många gånger ge en fördelaktig skatteeffekt för makarna. Bodelningen är vidare ett bra sätt att utjämna förmögenhetsbilden mellan makarna.


Sambor saknar helt möjlighet att i en bodelning föra över någon egendom till varandra under ett pågående förhållande. Om de vill överföra något måste det ske i form av en gåva eller ett köp som ger negativa skatteeffekter.

Sambor har ej heller någon underhållsskyldighet mot varandra, inte ens om det varit fråga om ett långvarigt förhållande.

Arvsregler

Makar som är barnlösa eller har gemensamma barn får ärva varandra. En sambo har ingen arvsrätt efter den andre sambon. Det innebär att sambor som vill ge varandra en ekonomisk trygghet inför ett dödsfall måste skriva inbördes testamente.

En efterlevande sambo har inte någon giftorätt efter sin avlidne sambo, utöver rätten att få bodela bostad och bohag. All annan egendom kan sambon ärva endast genom ett testamente. Om det finns barn efter den avlidne sambon har barnen rätt att få sin laglott efter föräldern.

Familjepension

Från och med 1990 gäller ändrade regler för bl a änkepension. Den tidigare änkepensioneringen avveklades.

Efterlevande make

Efterlevande make *, såväl man som kvinna, som är under 65 år får så kallad omställningspension. Denna pension gäller endast under de första tolv månederna efter dödsfallet. Om den efterlevande maken har barn utfaller pensionen till dess barnet fyller 12 år. Från och med 2003 har make med barn under 18 år alltid rätt till minst ett års förlängd omställningspension.


En make som inte kan försörja sig genom förvärvsarbete kan få särskild efterlevandepension efter särskild behovsprövning. Den efterlevande make som fyllt 65 år när den andre maken dör får endast sin egen ålderspension samt eventuella egna privata försäkringar.

Efterlevande barn

Barnpension betalas ut till efterlevande barn som är under 18 år. Ungdommar som studerar på gymnasium eller motsvarande kan få förlängd pension till och med juni månad det år de fyller 20 år.

Barn som är utlänska medborgare har rätt till barnpension redan efter 6 månader i Sverige.

Övergångsregler

De kvinnor som redan var änkor när lagen trädde i kraft den 1 januari 1990 får i fortsättningen behålla änkepensionen enligt de tidigare mer generösa reglerna. Detsamma gäller även kvinnor som är födda före 1930.

I stort sätt alla övriga kvinnor har fått ett sämre efterlevandeskydd. Särskilda mycket komplicerade övergångsregler har införts, vilket medför att det är ytters svårt att utan experthjälp kunna få reda på vilken efterlevandepension man har rätt till.

Läs även andra bloggares åsikter om familjeekonomi, efterlevandeskydd, sambolagen och andra Intressanta bloggar.

Källa: Wikipedia, Swedbank (Familjejuridik), Familjejuristen
* Med efterlevande make avses även sambo med gemensamma barn med den avlidne.