Hittade idag en jättebra tjänst hos Nordea som de kallar XstraSpar.
Med XtraSpar (en form av elektronisk spargris, e-spargris) sparar du automatiskt en småslant varje gång du handlar med ditt bankkort - en motsvarighet till växelpengarna vid kontantköp. Sparavdraget görs från ditt lönekonto och förs över till ett sparkonto online.
Läs hela artikeln »
När det är turbulent på aktiemarknaden ökar intresset för säkrare placeringar som räntefonder och sparkonton.
Hos olika fondförvaltare finns flera olika räntefonder. Läs hela artikeln »
En räntefond innehåller enbart räntebärande värdepapper, till exempel obligationer. Räntebärande värdepapper ges ut av staten, kommuner eller företag och är ett sätt för dem att låna pengar.
Nu lanserar vi den första i en serie av finansiella kalkylatorer. Den första är en sparkalkylator.
Detta är en enkel sparkalkylator som visar dig hur mycket belopp vill växa till över en given tid.
Klicka här för att gå till sparkalkylatorn
Här har vi utvecklat några enkla kalkylatorer som kan hjälpa dig med din privatekonomi.
Denna enkla kalkylator visar dig hur mycket ditt sparande växer med tiden.
Detta är en enkel kreditkortskalkylator som visar dig vad det kostar dig och hur lång tid det vill ta för dig att betala tillbaka din kredit på kreditkortet om du endast betalar in minimums-beloppet varje månad.
Lånekalkylatoren visar dig hur mycket du kan spara på att betala in lite extra varje månad på ditt lån. Du kan även använda den till att beräkna ungefärliga avdrag på ett lån.
Detta är en enkel sparkalkylator som visar dig hur mycket belopp vill växa till över en given tid. Beräkningen tar inte med skatt och inflation.
1. Eftersom pensionerna beror på livsinkomsten har lönens storlek stor betydelse. För allmänna pensionen finns ett tak. Inkomster över 30 870 kronor i månaden ger inget mer i allmän pension, men ger ofta mer i tjänstepension.
2. Till tjänstepensionen sätts ofta av 3,5-4,5 procent av lönen. Har man inte rätt till pension i sin anställning kan man själv försöka spara 4 procent av lönen varje månad. (T.ex. med lön på 20 000 kronor = sparande 800 kronor/månad, 24 000 kronor = 960 kronor per månad.) Den som missat flera år med tjänstepension kan behöva kompensera mer med eget sparande.
3. Öka avkastningen utan att ta onödigt stora risker. För den som har många år kvar får avkastningens storlek stor betydelse. För det första, avsättningen till premiepension och tjänstepension motsvarar för många en nettomånadslön per år. På 12 år har man därmed sparat en hel årslön. Det är mycket pengar att förvalta. För det andra, även en liten skillnad i avkastning får stor betydelse på lång sikt. Den 30-åring som får in 5 000 kronor varje år till premiepensionen och får 6 procents avkastning i stället för 5 procent i genomsnitt har 600 kronor mer i månaden livet ut.
4. När livslängden ökar måste man jobba längre. Försäkringskassan har räknat på hur mycket längre tid det innebär för att få en pensionsnivå jämförbar med vad den som är född 1930 har fått. Det finns t o m funderingar på att ändra så att prognosen ges utifrån en annan pensionsålder än 65 år. Den som är född 1970 skulle behöva gå i pension vid 67 år och 5 månader. Och den som är född 1990 skulle behöva vänta till 68 år.
5. Vardagsutgifterna som pensionär kan till en början vara lägre än som yrkesarbetande. Men med åren stiger antagligen utgifter som har med hälsan att göra. För att få mer över till annat kan man behöva vara beredd på att dra ned på de stora utgifterna som boende, bil och fritidshus.
6. Verkar pensionspengarna inte räcka till och man inte vill jobba så mycket längre behöver man ett större eget sparande. Hur mycket man ska spara handlar om en avvägning av hur mycket man behöver för konsumtion idag och hur mycket man tror sig behöva framöver. Redan nu sätter vi av 22-23 procent av vår synliga lön till allmän pension och tjänstepension. Ju tidigare man börjar spara desto mindre belopp behövs, men ju senare desto större brukar ekonomiska utrymmet vara för att kunna spara mer. En tumregel för vanliga inkomstlägen kan vara att spara lika mycket som sätts av till tjänstepensionen, dvs runt fyra procent av inkomsten.
- Slutsatsen blir att många får välja mellan att jobba längre eller att spara mer själva om det inte går att ändra på utgiftsnivån som pensionär, summerar Ylva Yngveson. Eller kanske standarden i slutändan kommer att hänga på att man är två som kan dela på fasta utgifter. Då handlar det mer om att vårda förhållandet än om att bara vårda pengarna!
Källa: minpension.se
Andra Intressanta bloggar.
Takk for besøket og velkommen tilbake en annen gang!
